This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri Lefebvre´s view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals?The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society.

Studien är en analys av Elin Wägners Norrtullsligan (1908) och Pennskaftet (1910) ur ett rumsligt perspektiv, med inriktning på genus. Syftet är att fördjupa läsningen av romanerna samt relatera dem till sin tids- och samhällskontext. Romanerna utspelar sig i medelklassmiljöer i Stockholm under tidigt 1900-tal, och handlar om kvinnor som omformulerar sina roller ochengagerar sig i bättre villkor. De centrala frågorna är: Hur gestaltas, representeras och diskuteras rum och stad i romanerna? Vilka rum använder karaktärerna och hur använder de dem? Den teoretiska utgångpunkten är att kombinera litteraturvetenskap med rumsteori, inspirerad av Alexandra Borgs avhandling En vildmark av sten (2011).

Syftet i denna uppsats är att få djupare förståelse för studenters visioner angående det goda campusrummet och om hur appropriationen, produktionen och reproduktionen av campusrummet ser ut. En strävan är också att få en djupare förståelse för hur makt påverkar rummets konstruktion och hur makten gör sig gällande i det redan byggda rummet. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjupromenader i campusrummet på Åbo Akademi i Finland, främst i det nybyggda humanistcentret Arken. Uppsatsen är uppdelad i en teoridel och en empirisk del. Materialet har tolkats genom en fenomenologisk deskriptiv ansats och en hermeneutisk tolkande teknik med hjälp av Henri Lefebvres rumstriad.

The ability to fight is, according to Swedish Armed Forces Doctrine (MilitärstrategiskDoktrin), depending upon the physical component, the conceptual component and themoral component.The purpose of this thesis is to examine in what way the Swedish doctrine is based onthe theories on war and war fighting by Sun Zi, Carl von Clausewitz, Antoine Henri deJomini and Mao Tse-tung.I have found that the Swedish doctrine is based on those theories.However, the Swedish doctrine needs to be developed in order to better explain therelation between the three components..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

This master's essay is about seasonality in Bristols slave trade until the American Revolution 1776. The essay uses the Voyages database as the primary material. The essay's method is to study monthly distribution at different points of the slave trade ? the departure from Bristol and the arrival at the American destination. The seasonality of slave purchases in Africa is primarly studied through the monthly distribution of departures from Bristol for a specific region in Africa.

The aim of this master's thesis is to study how the design of the music library space affects how it is used and its role as an arena for culture. This is done in form of a case study of Library 10 in Helsinki, a public library branch that specializes in music and information technology. The backdrop to the study is the changing context for cultural activity in the information society and the role of public libraries as public space and meeting place. By analyzing the distribution of space in the library, the distribution of functions and artefacts and the spatial use of the room, I interpret the ways in which this distributional logic produces a unique place for music and culture. I discuss the music library design in a space and place perspective, utilizing theoretical tools from cultural geography and the space theories of Henri Lefebvre.

Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning på fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som får finnas och synas där, med koppling till växtanvändande av stadens invånare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat Jürgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs främst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men också genom ett flertal andra studier på området. Vi tar upp sju olika exempel på hur stadens invånare gör avtryck och utrycker sig med växter som material på den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.

Gatufotografin fångar det utmärkande i det alldagliga och det surrealistiska i det väntade. Fotografiet har genom tiderna tilldelats en avgörande roll gällande hur vi tolkar världen. Vi läser in vår egen kulturella förförståelse när vi betraktar ett fotografi, och kameran är lika mycket en målares pensel som det är ett sätt att konstruera och tolka verkligheten. Alla fotografier har en avsändare och en mottagare. Fotografiet hjälper till att forma vår bild av verkligheten, men det är inte en obeskuren verklighet vi betraktar.Henri Cartier-Bresson är nära sammankopplad med gatufotografin, som i sin tur är nära sammankopplad med den romantiserade bilden av det fria och direkta livet, ocensurerat och äkta. Jag undersöker om det går att skönja fotografens handling i bilden, och jag ifrågasätter tron på gatans svartvita realism.

This bachelor essay aims to illuminate different images and ideas about Bellevue industrial area.The area is situated in a district in Gothenburg, called Gamlestaden, where Bellevue industrialarea is a former industrial area, today mostly used by minor occupations. The district is facing amajor transformation, based on a detailed master plan. One aim is to create a district with mixedfunctions; like residences, businesses, offices, services and cultural activities all together. Thisessay is based mainly from a user perspective, but it also has the perspective from the ideas andvisions by the City Planning Office.The material is mainly based on interviews with seven informants, representing different kinds ofoccupations in the area. One interview is also made with a city planner.

Syftet med detta projekt är att närmare studera vilka generella tekniska problem som kan förekomma vid instudering av Dutilleux´s sonatine för flöjt och piano, samt hur dessa kan lösas. För att få reda på vilka generella tekniska problem som kan förekomma har jag valt att föra samtal med flöjtister på proffessionell nivå och observera mina repetioner/min egen övning. Resultatdelen tar upp olika aspekter av teknisk problematik. Några exempel på detta är: Att hitta ett flöde i först satsens rytmiskakonstruktion, ha en flexibel embouchure pga. sonatinens stora register omfång samt förslag på alternativgrepp om greppkombinationen är mer komplicerad, eller förslag på alternativgrepp för att lyckas åstadkomma en bättre intonation..

Begravningsplatser är områden som upptar stora ytor av stadens rum men som kansägas vara något förbisedda i samhällsplaneringen. Det finns få studier, speciellt i ensvensk kontext, som har studerat begravningsplatsens rumsliga praktik. Studiensövergripande syfte har varit att undersöka begravningsplatsen roll i staden med Norrabegravningsplatsen i Solna kommun som utgångspunkt. För att göra detta på ettmeningsfullt sätt inspirerades analysen av Henri Lefebvres rumsskapande teori som serrummet som en helhet där det uppfattade, tänkta och det levda samspelar för att skapaplatsen. Teorin influerade i sin tur de använda metoderna som bestod av djupintervjueroch intervjuer med besökare, ostrukturerade och strukturerade observationer samtdokumentanalys.

This essay intervenes in the politics of urban segregation in Stockholm. The main aim of the essay is to analyze and describe how advanced marginality and territorial stigmatization are expressed in the lived experiences of four unemployed youths, that have participated in a labor market training program located in the ?social vulnerable? area Rågsved. With a theoretical framework based in Henri Lefebvre?s production of social space the empirical findings are interpreted in regard to how the youths produce social space in dialectical interplay with urban politics, advanced marginality, territorial stigmatization, and their local neighborhood.

Abstract A phenomenon that has been noticed more and more in media and the public space in recent years is what is called guerrilla gardening. It means the illicit cultivation of someone else?s land. This report's intention is to analyze what impact guerrilla gardening could have on today's urban space in terms of stable changes in norms and physical design. I have also focused on guerrilla gardener?s choice to carry out these actions illegally, without asking for permission, and what impact that could have on the issue of appropriating public space.

Uppsatsen är en rumslig läsning av Ulla Isakssons Kvinnohuset (1952) där romanens rumsliga aspekter och Huset som motiv undersöks med narratologiska verktyg. Romanen diskuteras också utifrån rollteori och sin ideologiska kontext i det socialdemokratiska välfärdssamhället.Romanen kretsar kring några av de kvinnor som bor i ?Huset? - ett kollektivhus för självförsörjande kvinnor. Triangeldramat mellan Tryggve (en regissör med en våning på Stan), Anna (som är hans fru men bor i Huset) och Eva (en skådespelerska och Tryggves nya älskarinna) är centralt i romanen då Tryggve ordnar en lägenhet åt Eva i Huset.Studien visar att det i Kvinnohuset finns en stark sammanlänkning av rumslig, social och känslomässig ordning. De rum de olika kvinnorna tillskrivs hjälper till att definiera både dem själva och deras relationer - i romanen finns det ett tematiserat samband mellan den plats där kärleksrelationer utspelas och den karaktär dessa relationer har.